Sjukvården är i kris!

Det behövs radikala åtgärder och de behövs nu. Bristen på vårdplatser är skrämmande hög och patienter vårdas på akutavdelningar och på avdelningar där de inte hör hemma. Vårdplatsbristen är inte främst en fysisk angelägenhet utan beror till stor del på att personal flyr från sjukhusen. Våra landstingspolitikers förmåga att driva sjukvård är usel. Idag bedrivs den på helt felaktiga grunder.

Inom Trygghetspartiet har vi länge sett bristerna. Grundproblemet är att verksamheten inte organiseras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är istället andra parametrar som styr – New Public Management. Vi har idag en gigantisk administrativ överbyggnad som göder en utvecklad byråkrati, en byråkrati som är så stor att den utgör en egen organism.

Vi inom Trygghetspartiet vill vända på detta. Vi vill ha kärnverksamheten i centrum. Vi vill ha en administrativ stödfunktion till kärnverksamheten och vi vill att politikerna ger förutsättningarna. Vi tror att anställda, sjukvårdsutbildade, är bäst lämpade att bedriva sjukvård. Vi vill införa PPM – Professionell Public Management – där professioners kunskap tas tillvara. På det sättet vill vi sätta vetenskapen och den beprövade erfarenheten i främsta rummet. Sjukhusen blir en positiv och utvecklande arbetsplats. Personalen kommer att söka sig till sjukvården.

Vi vill satsa på en hållbar och utvecklande personalpolitik. Eftersom vetenskap och beprövade erfarenhet ska vara avgörande så premieras kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet. En garanterad fortbildning av hög kvalitet blir med detta synsätt en självklarhet. Det blir en merit att stanna kvar och utveckla sin arbetsplats.

Vi vill stärka den kvalificerade sjukvårdspersonalens ledarskap så att vi kan utnyttja deras medicinska kompetens och verksamhetsförståelse för att använda resurserna på bästa sätt.

Vi har idag en mycket god kunskap om befolkningens faktiska vårdbehov. Självklart ska antalet vårdplatser dimensioneras efter detta. Det fria vårdvalet är viktigt men det är viktigare att vårdplatserna är tillgängliga där befolkningen bor. Särskilt bör det gälla barn och äldre som inte alltid ska behöva transportera sig långa sträckor. Med rätt värdegrundstänkande – etik, jämlikhet och humanism – får vi en jämn och hög kvalitet.

Vi behöver en nationell primärvårdsreform. Primärvården måste stå rustad att arbeta med sjukvården närmast människan. En förstärkt primärvård, rätt dimensionerad, säkerställer att sjukhusen och akutvården kan arbeta med de som oundgängligen behöver det. En förstärkt primärvård ska också garantera en kvalificerad patientansvarig kontaktperson. Mobila team där sjukvård och hemvård arbetar i nära samarbete kan vara en modell för detta (Ex. Borgholmsmodellen). Befolkningens vårdbehov skall därmed i större utsträckning kunna tillgodoses utanför sjukhusen.

Vi vill införa en fast läkarkontakt. Detta för att minimera antalet kontakter som en vårdsökande behöver och för att stärka sjukvårdens förutsättningar att genom god patientkännedom och kontinuitet fatta optimala beslut om prevention, vårdnivå och vårdform. En läkare som känner sin patient och en patient som känner sin läkare är en förutsättning för rätt vård och riktigt omhändertagande.

Vi ska öka medverkan av kvalificerad sjukvårdspersonal i kommunal vård och omsorg. Vi behöver en ökad medicinsk kompetens i den kommunala vården där många sköra äldre, multisjuka och kroniskt sjuka patienter vårdas i hemmet eller på äldreboende. I varje kommun ska finnas geriatriker som eventuellt tillsammans med farmaceut, fysiolog och dietist regelbundet kontrollerar omsorgstagarnas medicinering, motion och rörelsebehov samt måltidernas näringsvärde och den så viktiga matsituationen.

För att bryta det cementerade förhållningssättet till sjukvård, vård och omsorg kan det vara nödvändigt att radikalt förändra den nuvarande styrningen. Ett sätt att frigöra verksamheten från felaktiga rutiner kan vara att kommunalisera (alternativt förstatliga) alla regionala sjukhus och förstatliga universitetssjukhusen.