Polisen och Rättsväsendet

Tryggheten. Samhällets utveckling går i dag tekniskt sett oerhört fort framåt medan den sociala, personliga gemenskapen och tryggheten går baklänges. Det är sprängningar, skjutningar, misshandel, hot och tillgreppsbrott på gator, torg och i hemmen. Dessa brott riktar sig mot alla medborgare, barn, unga och gamla utan urskiljning.

Särskilt allvarlig är den gängkriminalitet som härskar här i landet med fullständig likgiltighet för andra människors liv och egendom. Där vederbörande saknar fullständig respekt för rättsstaten. Detta måste vi medborgare och samhället omedelbart reagera på, och visa vilja och handlingskraft mot, så att vi alla får en tryggare tillvaro.

Vad vill Trygghetspartiet

POLISEN skall vara statlig. Polisen är sedan 1965 förstatligad och bör så förbli. Detta även om den i dag inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. En stor anledning att det nu brister inom myndigheten är den pågående omorganisationen från 21 myndigheter till en enda, och där man inte tillvaratar den kunskap som nu finns utan gör sig av med denna.

En tillgänglig polis. Trygghetspartiet anser att det skall finnas en polisstation i varje kommun som är bemannad dagtid under vardagar, och att det finns tillgång till polispersonal dygnet runt. Insatstiden bör ligga inom 15 minuter för merparten av befolkningen inom kommunen för att säkra tryggheten för dessa. Antalet poliser måste därför öka.

Polisen bör regionalt vara indelad i olika specialområden när det gäller grövre brott och brott som kräver speciell kompetens.

Lag och rätt

Polisen skall medverka i skolan för att informera och utbilda eleverna i vilka lagar och regler som gäller för ett fungerande samhälle. Polisen skall också vara en grundläggande samarbetspartner gentemot socialtjänsten och tvärtom i det gemensamma arbetet i skolan och i det övriga samhället.

Tillämpningen av lagarna måste effektiviseras.

Jourdomstolar är ett sätt att effektivisera handläggningen av brottsmisstänkta, som grips i anslutning till brott, där man döms för utfört brott och i anslutning till detta får avtjäna sitt straff. Samhället måste på detta sätt visa att man reagerar. I dag är det ofta så att det går för lång tid mellan brott och straff så att den misstänkte hinner begå nya kriminella handlingar innan domen verkställs. Det som kan hända då är att vissa av dessa nu begångna brott konsumeras av andra, avskrivs, preskriberas eller inte tas upp. Kriminell verksamhet får inte på något sätt vara lönande.

Nämndemannasystemet avskaffas och ersätts med två juristdomare.

Åklagarna bör jobba i team för att det förberedande arbetet skall effektiviseras.

Målsäganden skall alltid vid domstolsförhandling och dom ha tillgång till juridiskt kunnig personal, som skall tillvarata dennes rättigheter.

Påföljden kan för förstagångsförbrytaren, med fängelse i straffskalan, vara som i dag. Men vid andra gången döms till minst dubbla påföljden mot den första, och vid tredje gången dubbelt minst mot den andra o.s.v. Tvåtredjedelsfrigivning kan endast komma ifråga första gången. För den som förleds att återfalla i brott skall det vara känt vad som händer. Någon övre gräns på straffets längd skall inte finnas vid återkommande brottslighet. Domstolen skall inte kunna döma till exakt samma påföljd två gånger, ex. skyddstillsyn eller villkorlig dom inom samma brottstyp. Straffet skall vara progressivt. Utländska medborgare, som inte är skrivna i Sverige, skall inte kunna dömas till villkorlig dom.

Brott mot äldre och särskilt utsatta skall betraktas som grovt.

Grova brott och mened skall i normalfallet leda till fängelse, om inte särskilt förmildrande omständigheter föreligger.

Vid särskilt grova och upprepade brott skall gärningsmannens ålder inte ha samma stora betydelse som i dag.

Straffmyndighetsåldern skall sänkas till 14 år. Föräldrar eller vårdnadshavare till unga lagöverträdare skall genomgå utbildning i uppfostran och ansvar.

Rättspsykiatrisk vård. Vid dom till rättspsykiatrisk vård skall alltid anges en minsta tid.

Kriminalvårdsanstalten. Skall ha en utbildande funktion inom alla socialt vardagliga områden så den intagne kan anpassas till ett liv i frihet och en positiv framtid. Särskild vikt skall läggas på unga lagöverträdare. Plikt skall råda beträffande arbete eller studier. Uppfylls inte detta har man ej samma rättigheter och åtnjuter inte samma förmåner, som den som fullföljer vald inriktning.