Försvar och samhällsberedskap

Det svenska försvaret har nedmonterats under lång tid och av många olika regeringar. Idag hävdar vår överbefälhavare att vi kan försvara oss i delar av landet under maximalt en vecka. Detta innebär att vi måste söka allianser för att säkerställa svensk suveränitet över eget territorium, under överskådlig framtid.

Allianser. Alla EU-länder bildar, i nuläget, tillsammans en militär allians – detta enligt Lissabonfördraget. Försvarsförmågan är för närvarande låg inom EU och försvaret måste stärkas i de flesta medlemsländer. Lissabonfördraget utesluter inte att ett land kan vara medlem i NATO. Sverige bör verka för att stärka det europeiska militära samarbetet.

Vi bör också, som medlemsland i FN, ställa upp med fredsbevarande styrkor och humanitär hjälp vid olika katastrofer. EU:s samlade försvarsberedskap ska även användas i fredsbevarande syfte och för internationell katastrofhjälp. I första hand ska Sverige sträva efter att ha ett försvarssamarbete och ett försvarsutvecklingssamarbete med de nordiska länderna.

Militär organisation. Vi ser dessa förslag som ett sätt att snabbt och samhällsekonomiskt öka Sveriges försvarsberedskap.

Militär personal. Sveriges försvarsmakt bör till sin storlek ha en väl anpassad personalstyrka, befäl och officerare, som ligger i framkant när det gäller teknik, metoder och utrustning. Vi bör i alla vapenslag satsa på små, rörliga moderna enheter. Vi måste ha en beredskap över hela landet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att förekomma terrorism och säkra tillgång till energi, livsmedel och en god infrastruktur.

Samhällsplikt. Alla ungdomar 18-25 år ska ha skyldighet att genomgå en beredskapsutbildning. Denna ska erbjudas i en militär eller en civil del. Utbildningarna ska vara obligatoriska för såväl kvinnor som män. Efter beredskapsutbildningarna ska ungdomarna kunna arbeta med samhällsbevarande insatser inom landet som miljövård, brandberedskap eller inom omsorgsverksamhet. De ska också kunna tjänstgöra frivilligt i en fredskår, i av FN sanktionerade hjälpinsatser, i katastrofdrabbade områden.

Volontärer. Frivilliga insatser inom hemvärn, lottakår, bilkår och civilförsvar ska uppmuntras. Dessa organisationer samarbetar med yrkesmilitären.

Militär industri och utveckling. För att säkerställa vår försvarsförmåga ska Sverige slå vakt om den militära industrin och utvecklingen. Militära produkter och militärt kunnande ska endast exporteras till länder med demokratiskt styrelseskick.

Finansiering. Merparten av befintligt utlandsbistånd läggs om till att täcka beredskapsutbildning för ungdomar samt kostnader för hjälpinsatser vid naturkatastrofer och krigstillstånd. En hel del kostnader kan också täckas in genom minskade arbetsmarknadsåtgärder eftersom grundutbildningen är obligatorisk.

Så kommer vi igång

Vi har idag drygt 200 000 personer under 47 år som genomgått värnpliktsutbildning. Dessa kallas in för två veckors repetitionsutbildning exempelvis under en femårsperiod. Hemvärnet består idag av ca 22 000 personer. De bör kunna kallas in vid lokala katastrofer och ska dessutom täcka de lokala försvarsanläggningarna.

En mobiliseringsorganisation planeras och sjösätts. Hemvärnet, civilförsvaret och frivilligorganisationerna är naturliga delar av försvarsorganisationen. Antalet som engageras i dessa organisationer bör ökas till ca 300 000 personer.

Produktion av erforderlig utrustning påbörjas. Mönstring av en årskull ungdomar genomförs och en förkortad utbildning påbörjas.

Vad vill Trygghetspartiet?

Bygga upp ett nationellt försvar
Behovet av ett fungerande försvar mot yttre och inre hot, har inte varit större, de senaste sjuttio åren.

Införa en samhällsplikt i en civil och en militär del
Ett återinförande av värnplikten kan göras genom att ungdomar kan välja om de vill utbildas i civilt eller militärt försvar. Denna samhällsplikt ska vara obligatorisk för båda könen.

Bygga upp en beredskap för nationella och internationella kriser
Sveriges beredskap för nationella och internationella kriser måste stärkas.

Verka för en stärkt europeisk militärallians och civil katastrofberedskap
Trycket mot delar av den Europeiska Unionen har ökat under de senaste åren. Det som sker i Ukraina kan snart ske i de baltiska staterna och flera andra stater från den gamla Sovjetunionen. I första hand ska Sverige sträva efter att ha ett försvarssamarbete och ett försvarsutvecklingssamarbete med de nordiska länderna.