Det svenska pensionssystemet

Pensionstryggheten i Sverige består av garantipension, allmän inkomstpension, premiepension och äldreförsörjningsstöd (ÄFS). Vissa åldersgrupper har fortfarande helt eller delvis ATP-pension.

Garantipensionen och ÄFS bekostas av skattemedel medan den allmänna inkomstpensionen finansieras genom pensionsavgifter som betalas dels av arbetstagaren, dels av arbetsgivaren. Premiepensionen bekostas via arbetsgivaravgifter.

Under andra hälften av 1900-talet fanns det allmän tilläggspension (ATP), som finansierades genom avgifter. ATPsystemet beräknades ge cirka 75 % av slutlönen i pension men ansågs bli för dyrt och ersattes med den allmänna inkomstpensionen, vilken är begränsad på så sätt att en arbetstagare endast kan tillgodoräknas inbetalda avgifter upp till 8,07 procent av inkomstbasbeloppet. Om arbetsgivaren betalar in högre belopp än dessa 8,07 procent tillfaller överskottet staten. Detta överskott är i realiteten en dold extra skatt trots att det kallas pensionsavgift och uppgår till många miljarder kronor per år.

Pensionärerna kan inte vara säkra på att de pensioner som i dag utbetalas kommer att gälla under kommande år. Det finns nämligen en inbyggd broms i pensionssystemet vilken ska reglera pensionsbeloppen beroende på inkomster och utgifter i pensionssystemet. Om inkomsterna blir för små eller utgifterna för stora minskas pensionerna, vilket har hänt vid tre tillfällen sedan 2010. Sammanlagt har pensionärerna tappat 10 procent i pension på grund av att denna broms har slagit till.

År 2009 lät PRO en särskild utredare jämföra skattetrycket på pensioner i Sverige och ett antal andra länder inom och utom EU. Det visade sig att Sverige var det enda land som beskattade pensionärer hårdare än löntagare. I ett fall (Tyskland) var skillnaden i beskattning särskilt markant, tyskarna betalade 18 procent lägre skatt än löntagarna.

Vid beräkning av den allmänna inkomstpensionen finns det något som kallas förskottet. Detta innebär att pensionen i början av pensionsperioden räknas upp med ett visst belopp för att pensionären ska få lite högre inkomst men att återbetalning sedan ska ske genom att den årliga pensionsuppräkningen varje år minskas med 1,6 procent. Genom detta förfarande kommer pensionerna inte att följa den allmänna inkomstutvecklingen.

Avräkningen sker så länge pensionären lever även om förskottet skulle vara återbetalt dessförinnan.
Avräkning sker även för ATP-pensionärer trots att dessa aldrig har fått detta förskott.

Drygt 200 000 pensionärer lever under EU:s fattigdomsgräns. Dagspressen rapporterar om allt fler pensionärer i Stockholm som tvingas vända sig till Stadsmissionen för att kunna få ett mål varm mat om dagen.

Trygghetspartiet kräver som en direkt åtgärd:
– Att det införs ett grundavdrag som ska motsvara beloppet för EU:s fattigdomsgräns
– Att de pensionsavgifter som staten lägger beslag på enligt lagen om fördelning av socialavgifter ska tillföras AP-fonderna i syfte att öka pensionskapitalet
– Att bromsen i systemet tas bort, staten bör via skattemedel garantera att pensionärerna får behålla sin levnadsstandard
– Att skatten på pension sänks till den nivå som gäller för löneinkomster
– Att avdraget för förskottet upphör när detta är återbetalt.
– Att avdraget för förskottet tas bort när det gäller ATP-pensionärer.

Trygghetspartiet kräver på sikt:
– Att pensionssystemet görs om.